Växtbaserat järn med fokus på bättre upptag

Järnbrist är ett av världens vanligaste näringsproblem och uppskattas drabba omkring två miljarder människor. I ett pågående forskningsprojekt vid Örebro universitet utvecklas nu växthemoglobin som ett möjligt alternativ till järn från kött – med målet att ge järn i en form som kroppen kan ha lättare att ta upp och som kan vara skonsammare för magen än många av dagens järntillskott.

Pressmeddelandet publicerades den 21 april 2026 via Via TT.

Varför behövs nya järnkällor?

Enligt Örebro universitet finns flera skäl att hitta alternativ till järn från kött. Även om hemjärn från rött kött kan tas upp effektivt, äter många mindre kött av personliga, kulturella eller andra skäl. Samtidigt pekar universitetet på att hög köttkonsumtion kopplas till ökad risk för bland annat cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Även klimatpåverkan från köttproduktion lyfts som ett motiv för mer hållbara alternativ.

”Idén är att kunna använda växthemoglobin som ett alternativ till järn från kött. Då kan även vegetarianer och veganer få i sig järn i en form som kroppen har lättare att ta upp än det järn som finns i vanliga kosttillskott”, säger Åke Strid, professor i kemi vid Örebro universitet, som leder forskningsprojektet.

Hemoglobin finns även i växter – men i små mängder

Hemoglobin är ett järninnehållande protein som bland annat behövs för syretransport. Enligt pressmeddelandet finns hemoglobin naturligt även i växter, till exempel i spenat och tomat, men i så låga nivåer att det inte räcker som järnkälla i kosten.

Forskargruppen uppger att man lyckats producera växthemoglobin i en tobaksplanta och öka produktionen kraftigt.

”Vi har lyckats producera växthemoglobin i en tobaksplanta och öka produktionen kraftigt, upp till 40 gånger”, säger Åke Strid.

Två spår: odling i växt och produktion via probiotika

Projektet arbetar med flera möjliga vägar för att få fram växthemoglobin i användbara mängder:

• Produktion i växter: Ökad produktion i tobaksplanta (Nicotiana benthamiana) för att kunna extrahera och rena växthemoglobin.
• Produktion i probiotiska bakterier: Ett parallellt spår där probiotiska bakterier (Bacillus coagulans) utvecklas för att kunna producera växthemoglobin i tarmen.

Enligt pressmeddelandet har forskarna nått tillräckligt hög produktion i de probiotiska bakterierna och går vidare med studier av biotillgänglighet – alltså hur väl ämnet tas upp i kroppen.

Kan användas i tillskott och växtbaserade livsmedel

På sikt kan växthemoglobin enligt Örebro universitet bli aktuellt både som järntillskott och som ingrediens i växtbaserade livsmedel, exempelvis vegetariska produkter. Universitetet lyfter även att det kan ha betydelse ur hållbarhetsperspektiv genom att minska beroendet av kött som järnkälla.

Om projektet

På Örebro universitets projektsida beskrivs forskningsprojektet HemI-EFF som pågående (2022–2025). Där anges också att biotillgänglighet ska studeras med in vitro-analys baserad på en human epitelcellinje (Caco-2), samt analyser av järnupptag i mag-tarmkanal från mus.

Forskare som nämns i materialet är bland andra Vikky Rajulapati, Magnus Carlsson, Nikolai Scherbak och Åke Strid (samt Irina Kalbina på projektsidan). Projektet har samarbetspartners som Chalmers tekniska högskola, Gastroba utvecklings AB, Probi AB, Scantox Sverige AB och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).