Ny statistik om nedskräpning – minskning i städer men nikotinskräp dominerar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten bygger på nationella mätningar och visar bland annat hur skräpet utvecklats över tid – med en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Samtidigt pekar rapporten ut nikotinrelaterat skräp som fortsatt dominerande.

Det här tycker svenskarna

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt är det enligt undersökningen bara en av tio som uppger att de själva skräpat ner.

30 % mindre skräp i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

Enligt Håll Sverige Rents nationella skräpmätningar har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023.

Exempel på föremål som minskat i stadsmiljö (2023–2025):

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Fimpar och snus står för cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö

Trots att antalet fimpar minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att fimpar utgör 46 % av allt skräp, medan snus står för 23 %. Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (som snusdosor, cigarettpaket och vejps) uppges nikotinskräp utgöra cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera hur det kan se ut i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultat till ett exempel: på en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana passerar man över 1 000 skräpföremål.

Enligt exemplet handlar det bland annat om:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men skräpet minskar inte tydligt

Pressmeddelandet uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Nationella skräpmätningar 2023 och 2025 visar enligt organisationen inga signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Rapporten visar också tydliga skillnader mellan svenska stränder. Längs Västerhavet uppmättes under 2025 ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand. Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet längs västkusten plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten var medianvärdet 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt Håll Sverige Rent ligger under EU:s gränsvärde.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt pressmeddelandet.