Stigande priser och risk för störningar framöver

Kriget i Mellanöstern fortsätter att påverka de globala energi- och drivmedelsmarknaderna. Enligt Energimyndigheten finns det i nuläget ingen brist på drivmedel i Sverige, men priserna på olja och drivmedel har stigit – och läget kan förändras snabbt. För invånare och företag i Hällefors, liksom i övriga landet, kan utvecklingen märkas genom fortsatt prispress vid pump och möjliga åtgärder för att dämpa förbrukningen.

Hormuzsundet nästan helt stängt

Energimyndigheten uppger att Hormuzsundet i praktiken har varit helt stängt för transporter sedan fyra veckor tillbaka (enligt myndighetens pressmeddelande den 2 april). Stängningen har lett till stor påverkan på den globala olje- och drivmedelsförsörjningen.

De sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes väntas anlända till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden. Myndigheten pekar särskilt ut att tillgången på diesel och flygbränsle kan påverkas i Europa, eftersom en stor andel vanligtvis importeras från Mellanöstern.

Möjliga åtgärder om läget förvärras

Energimyndigheten följer utvecklingen i samverkan med andra aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan bli aktuella för att minska drivmedelsförbrukningen. I pressmeddelandet säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup:

”Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen.”

Myndigheten lyfter att höga priser i sig kan dämpa förbrukningen, men listar också exempel på åtgärder som kan bli aktuella:

• Informationskampanjer för att öka medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder för att stimulera ökat resande med kollektivtrafik och/eller minska biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt: regeringen kan besluta om ransonering av drivmedel.

Regeringen: beredskapslager används i samordnad avtappning

Regeringen meddelade den 1 april att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning under perioden 2 april–30 juni 2026. Avtappningen ska ske koordinerat med andra länder inom Internationella energibyrån (IEA):s initiativ.

Enligt regeringen har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från sina beredskapslager i en samordnad åtgärd, för att lindra konsekvenserna när oljetransporter genom Hormuzsundet nästan helt avbrutits.

I regeringens pressmeddelande säger energi- och näringsminister Ebba Busch:

”Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden.”

Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz säger:

”I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning.”

Så fungerar Sveriges beredskapslager

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten under en period sänker bolagens lagringsskyldighet, vilket gör att de avtappade volymerna omedelbart blir tillgängliga för marknaden. Sveriges deltagande motsvarar enligt både Energimyndigheten och regeringen cirka 14 dagars lager.

Regeringen lyfter också att omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel vanligtvis passerar Hormuzsundet, vilket gör att störningar där får globala effekter.