HälleforsNytt

Kartläggning: Här tar villalånet störst del av inkomsten

Kartläggning: Här tar villalånet störst del av inkomsten
Pressbild: Ej angiven (ingen fotograf angiven i pressreleasen)

Ny analys visar stora skillnader: i Solna går 41% av nettoinkomsten till villalånet, i vissa kommuner runt 3%.

Annons

Stora skillnader i bolånebörda mellan kommuner och län

En ny kartläggning från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt i Sverige. I Solna uppges ett genomsnittligt hushåll lägga 41 procent av inkomsten på villalånet, medan kommuner som Åsele och Malå ligger runt tre procent.

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Banks analys bygger på aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Beräkningen utgår från:

  • Hushåll med två inkomster
  • 75 procents belåningsgrad
  • 3 procents bolåneränta
  • 2 procents amortering

Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Villapriserna baseras på genomsnitt från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Stockholmsområdet sticker ut

I rapporten framhålls särskilt kommuner i Stockholmsområdet där lånekostnaden tar en stor del av inkomsterna:

  • Solna: 41 procent
  • Sundbyberg: 40 procent
  • Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera kommuner i norr

I andra änden av skalan ligger kommuner där villalånet enligt kartläggningen tar omkring tre procent av nettoinkomsten för en genomsnittlig villa. Exempel som nämns är Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele.

Skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppges Stockholms län ha högst andel, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst andel uppges Västernorrlands län ha, med elva procent.

Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Annons

Fler artiklar i Ekonomi